|
Den bästa överblick över området ”Djur i vården” som finns på svenska är Ingemar Norlings skrift Djur i vården. En summering, och komplettering, av Norlings rapport finns i Sven-G Hultmans rapport Natur i vården. Tidskriften Miljömagasinet hade hösten 2007 två stora artiklar om ridterapi: läs här och här. En sammanställning av C- och D-uppsatser, examensarbeten och liknande finns under egen rubrik, sist i nedanstående förteckning. Den enda bok som finns på svenska är Hundens betydelse i vården av Barbro Beck-Friis m.fl. En kort och lättläst beskrivning av Djurens betydelse för människors hälsa gavs ut av SLU i början av 2010.
Vid Ersta Sköndal högskola bedrivs forskning kring hästens och hundens roll i rehabilitering och förebyggande hälsoarbete. Inom projektet har en kunskapsöversikt av forskningen producerats. SvD hade hösten 2008 en artikelserie med mycket faktarutor om ridterapi.
På engelska finns en mängd litteratur, såväl mer populär som forskningsstudier. I listan nedan ingår även ett par artiklar på svenska, liksom några skrifter som behandlar både natur (grönska) och djur i vården. Aktuell summering av kunskapen om hälsonyttan av sällskapsdjur har gjorts av McNicholas m.fl. (2005) i BMJ (British Medical Journal), av Wells (2007) i British Journal of Health Psychology samt av Barker & Wolen (2008) i J. of Veterinary Medical Education. Lori Friesen summerar läget beträffande användningen av AAT för barn i en artikel från hösten 2009. En något äldre samling artiklar är boken Companion Animals in Human Health (Wilson & Turner 1998).
Delta Society har på sin hemsida en utförlig litteraturlista om DAA/DAT. Den är även uppdelad så man kan hitta studier kring effekten av DAA/DAT vid olika sjukdomar och problem. Läs här.
Abramsson, Karin & Tenngart, Carina. 2003. Grön rehabilitering. Behov, förutsättningar och möjligheter för en grön rehabiliteringsmodell. LRF.
Anderson, Robert K, Hart, Benjamin L. och Hart, Lynette A (eds). 1984. The Pet Connection. Its Influence on Our Health and Quality of Life. Proceedings of conferenses at Univ. of Minnesota and Univ. of California June 1983. Center to study Human-Animal Relationships and Environments, Univ. of Minnesota, Minneapolis.
Anderson, W.P, Reid, C.M. och Jennings, G.L. 1992. Pet ownership and risk factors for cardiovascular disease. Medical Journal of Australia 157:298-301.
Barker, Sandra B. & Wolen, Aaron R. 2008. The Benefits of Human-Companion Animal Interaction: A Review. J. of Veterinary Medical Education, Vol 35, issue 4, pp. 487-495.
Baun, M. et. al. 1992. The use of avian companionship to alleviate depression, loneliness and low morale during translocation of the older adult into a skilled rehabilitation unit. IAHAIO conference paper 2002.
Beck, A.M. et.al. 2000. The Use of animals to Benefit Humans: Animal Assisted Therapy. Ur Fine 2000, kap 2.
Beck-Friis, B, Strang, P & Beck-Friis, A. 2007. Hundens betydelse i vården. Erfarenheter och praktiska råd. Gothia.
Berget, Bente. 2006. Animal-assisted therapy: effects on persons with psychiatric disorders working with farm animals. Doctoral dissertation, Univ. for miljø- og biovitenskap, Oslo, Norge.
Berget, Bente et. al. 2008. Animal-assisted therapy with farm animals for persons with psychiatric disorders. Clinical pratice & Epidemiology in Mental Health, 4:9.
Bergler, R. 1992. What Pets Mean to Humans: Well-Being and Quality of Life. IAHAIO conferens paper 2002.
Blackshaw, J. et.al. 1995. A long-term study of the effects of a resident pet, visiting pet, or no pet, on elderly residents of three nursing homes. IAHAIO konferens paper.
Brickel,, C.M. 1980. A review of the roles of pet animals in psychotherapy and with the elderly. Int. Journal on Aging and Hman Development 12:119-128.
Brodie, Sarah J. & Biley, Francis C. 1999. An exploration of the potential benefits of pet-facilitated therapy. J of Clinical Nursing, 8: 329-337.
Buttram, D. 2001. Animal assisted therapy (AAT) as an integral part of physiotherapy (=T) sessions in a nursing home. IAHAIO konferens paper.
Bäckström, Ingegärd. 2006. Tillgivenhetsband – den nära relationen mellan husdjur och människa. Utvärdering av ett husdjursförsök vid tre äldreboenden i Umeå kommun. Socialtjänstens Utvecklings- och Fältforskningsenhet, Umeå.
DiSalvo, H, Haiduven, D, Johnson, N, Reyes, V, Hench, C, Shaw, R, Stevens, D. 2006. Who let the dogs out? Infection control did: Utility of dogs in health care settings and infection control aspects. American J. of Infection Control, Volume 34, Issue 5, Pages 301-307.
 Dono, Jo-Ann & Ormerod, Elizabeth, eds. 2005. Older people and pets. A comprehensive guide. Society for Companion Animal Studies. 2005.
Fine, A. ed. 2000. Handbook on Animal Assisted Therapy. Academic Press.
Fossier-Varney. N. et.al. 2001. Animal assisted therapy and psycho-behavioral problems in the aged patient in long-term care. IAHAIO konferens paper.
Friedman, E, Katscher, A.H, Lynch, J. och Thomas, S. 1980. Animal companions and one-year survival of patients after discharge from a coronary care unit. Public Health Reports 95(4)307-312.
Friesen, Lori. 2009. Exploring Animal-Assisted Programs with Children in School and Therapeutic Contexts. Early Childhood Educatiion Journal. Volume 37, Number 4 / January, 2010.
En aktuell översikt i ämnet avseende både positiva effekter och tänkbara problem.
Haeggström, F. 2001. Djuren deltar i vården – ett sällskap som ger tröst och avleder oro. Apoteket 2/2001.
Hane, M. & Håkansson, M. 1997. Vad kan vi lära av projektet kroppskännedomsträning till häst. Vänersborg, Samarbetsdynamik
Hassink, J, van Dijk, M, eds. 2006. Farming for health. Green-Care Farming Across Europe and the United States of America. Springer förslag. ISBN-10 1-4020-4540-9 (HB).
Haughie, E, Milne, D. och Elliott, V. 1992. An evaluation of companion pets with elderly psyciatric patients. Behavioural Psychotherapy 20:367-372.
Headey, B. & Grabka, M. 2003. Pet ownership is good for your health and saves public expenditure too: Australian and German longitudinal evidence. Australian Social Monitor, Vol 5 No 4 Nov 2002, sid. 93-99. Också tillgänglig via Deutsche Institut für Wirtschaftsforschung (DIW).
Hultman, Sven-G. 2005. Natur i vården. Grön terapi och rehabitering – en naturlig del av framtidens hälso- och sjukvård? Landstinget i Uppsala län.
Håkanson, Margareta. 2008. Equine assisted therapy in physiotherapy. Licentiatavhandling (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet.
Johansson, Maria & Küller, Marianne, red. 2005. Svensk miljöpsykologi. Studentlitteratur.
Kaplan, Rachel & Kaplan, Stephen. 1989. The Experience of Nature. A Psychological Perspective. Cambridge, MA: Cambridge Univ. Press.
Kellert, Stephen & Wilson, Edgar O, eds. 1993. The Biophilia Hypothesis. The Island Press.
Levinson, Boris. 1969. Pet-Oriented Child Psychotherapy. Springfield, Ill: Charles Thomas.
Levinson, Boris. 1972. Pets and Human Development. Thomas, Springfield.
Manimalis. Manimalisrapporten 2009. www.manimalis.se.
McNicholas, J. och Collis, G.M. 1998. Could Type A (coronary-prone) personality explain association between pet ownership and health? In Companion Animals in Human Health by Wilson et.al. 1998.
Mugford, R.A. och M'Comisky, J.G. 1975. Some recent work on the psychotherapeutic value of caged birds with old people. In Pets Animals and Society, ed. R.S. Anderson. London: Bailliere Tindall.
 Norling, Ingemar. 2002. Djur i vården. Om hur sällskapsdjur kan påverkas äldres hälsa och livskvalitet, egenvård och oberoende, avlasta och förbättra vård och omsorg, sänka vårdkostnader och förbättra personalens arbetsmiljö. Göteborgs univ, Sektionen för vårdforskning.
Odendaal, J.S.J & Lehmann, S.M.C. 2000. The role of phenylethylamine during positive human-dog interaction. Acta Vet. Brno, 69:183-188.
Olbrich, E. 2001. The importance of companion animals for the elderly in the 21st century. A differential analysis. IAHAIO konferens paper.
Riddick & Keller. 1991. The benefits of therapeutic recreation in gerontology. I Coyle, Kinney, Riley & Shanks, eds: Benefits of therapeutic recreation: A consensus review. Philadelphia, Temple Univ. Press.
Saito, T. et.al. 2001. The relationship between keeping a companion animal, instrumental activities of daily living (IADL) and use of antihypertensive drugs: a study of japanese elderly living at home. IAHAIO konferens paper.
Serpell, J. 1989. The influence of pet ownership on people’s behaviour, health and lifestyle. IAHAIO konferens paper.
Silfverberg, Gunilla. 2009. Hästens och hundens roll i rehabilitering och förebyggande hälsoarbete. Ersta Sköndal högskola, Inst för vårdvetenskap, arbetsrapport 62.
Strang, Peter. 2007. Hunden som vän, vårdare och personlig tränare. Ur: Omvårdaren nr 1/07 , s 22-23.
Ulrich, Roger S. 1993. Biophilia, Biophobia, and Natural Landscapes. Ur: Kellert, S.R & Wilson, E.O. eds. The Biophilia Hypothesis, sid. 73-137.
Uvnäs-Moberg, K. & Petersson, M. 2004. Oxytocin – biokemisk länk för mänskliga relationer. Mediator av antistress, välmående social interaktion, tillväxt, läkning. Läkartidningen, 101:2634-2639.
Velde, B.P, Cipriani, J. & Fisher, G. 2005. Resident and therapist views of animal-assisted therapy: Implications for occupational therapy practice. Australian Occ. Therapy J. 52, 43-50.
Wilson, Edgar O. 1984. Biophilia: The Human Bond with Other Species. Cambridge: Harvard University Press.
Wilson, Cindy, C & Turner, Dennis, C. (eds). 1998. Companion Animals in Human Health. Sage publications. ISBN 0-7619-1061-1.
Uppsatser/examensarbeten sedan 2005
- Andersson, Anna & Hoff, Petra. Karolinska institutet, vårdvetenskap och samhälle. Sektionen för arbetsterapi. Ex.arb 15 hp. 2009.Djurassisterad terapi och djurassisterad aktivitet i aktiviteter i det dagliga livet.
Författarna intervjuar 9 diplomerade vårdhundsförare och analyserar svaren. Man drar slutsatsen att DAT och DAA kan ha positiva effekter för klienter som är i behov av att kunna utföra aktiviteter i det dagliga livet.
- Carlson, Marie, Stockholms Universitet, socionomprogrammet, C-uppsats, 2006: Djur som verktyg i socialt arbete.
Intervjuer med sex personer som arbetade på tre behandlingshem och som alla använde djur i behandlingen. Vid analys av svaren framkom tre teman, vilka analyserades utifrån tre perspektiv: det salutogena, objektrelationsteorin samt bindningsteorin.
- Dirfeldt & Persson. Högskolan i Skövde, Inst för kommunikation och information, C-uppsats, 2007: Att läsa för hunden - en metod för läsfärdighetsträning?
Författarna gör en litteraurstudie och ett eget litet experiment, med inspration från ett program för lästräning med hundar som tillämpas i USA sedan 10-15 år: R.E.A.D. Läs mer här.
- Ekström & Nielsen, Malmö Högskola, sjuksköterskeprogrammet, examensarbete, 2006: Sällskapsdjur och äldre personer. En litteraturstudie om effekter på äldres hälsa och välbefinnande.
- Ennhart & Montanaro.Ersta & Sköndal högskola. Socionomprogram med inriktning mot äldreomsorg. C-uppsats. Äldre personers upplevelse av llvskvalitet inom äldreomsorgen. Inblick i en vårdfilosofi med fokus på närhet till husdjur.
Närheten till djur inom äldreomsorgen visar sig ha goda effekter på de äldres livskvalitet.
- Filipsson, Emma m.fl. SLU, Inst för husdjurens miljö och hälsa. Projektarbete 6 hp. 2008. Rehabilitering av människor med hjälp av djur.
En översiktlig litteraturstudie.
- Glingsten, Gunilla, Lund, Rosemarie. 2007. Hundar som hjälpmedel i vård och terapi. En studie om djur som hjälpmedel i behandlingsarbete. Malmö Högskola/Hälsa och samhälle, Y-uppsats.
- Hansdotter, Iréne & Lampa, Britt-Inger. 2002. Aktivare tack vare rehabhunden. Luleå Tekniska Univ, Inst. för Hälsovetenskap. Arbetsterapeutexamen. C-nivå.
- Hillersand, Sofie & Sjöberg, Linda. 2007. Sällskapsdjurs inverkan på hälsa och välbefinnande hos äldre människor i särskilt boende. En litteraturstudie. Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet. Ex.arbete 15 hp.
"Sällskapsdjur kan ha en positiv inverkan på på hälsa och välbefinnande för äldre personer i särskilt boende."
- Johansson,Nina & Andersson,Monika. Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, 2006: Hälsofrämjande effekter av sällskapsdjur.
En litteraturgenomgång visar att hälsoeffekterna är så väl belagda och betydande att sällskapsdjurens hälsonytta borde studeras bättre och tas tillvara i högre grad i Sverige.
- Karlsen, Veronika. Inst för husdjurens miljö och hälsa, Sv lantbruksuniv. Studentuppsats 2006: Hundens betydelse i dagens samhälle.
I rapporten beskrivs hundens många användningsområden, förr och särskilt nu.
- Karzhanet, A. & Tabrizi, R.M. 2009. Sällskapsdjurs inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande inom äldreboende. Uppsala univ, Inst för folkhälso- och vårdvetenskap. Examensarb 15 hp.Studien visar att sällskapsdjur har positiv inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande inom äldreboende. Djurterapi kan användas som ett komplement till andra åtgärder i omvårdnaden av äldre människor som bor i äldreboende.
- Lantz & Steénmark, Inst. för socialt arbete, Stockholms universitet, C-uppsats, 2006: Animal Assisted Therapy. Djur och människa; ett team i behandling och terapi av barn och unga.
Sammanfattning av litteratur och forskning, med fokus på barn och unga. En mindre intervjuundersökning antyder att kunskap och tillämpning i Sverige har väldigt liten omfattning.
- Lindberg & Odell. Högskolan Dalarna, Inst för Hälsa o Samhälle, C-uppsats. 2009. Sällskapsdjurs effekt på beteendeproblem hos äldre med demenssjukdom: En systematisk litteraturstudie.
De flesta studierna visade en positiv effekt av närheten till ett sällskapsdjur (oftast hund).
- LInde, Sara & Magnusson, Elsa. Dalarnas högskola, Inst för hälsa och samhälle, Examensarbete. 2008. Sällskapsdjurens betydelse för äldre människors livskvalité och omvårdnad: Systematisk litteraturstudie.
Slutsats: Sällskapsdjur har en positiv effekt hos äldre människor och kan påverka omvårdnaden.
- Löfgren & Persson, Inst för hälsovetenskaper, Högskolan i Kristianstad, 2006: Alzheimersjuka personers reaktioner på djurs närvaro i vården.
Uppsatsen har formen av en systematisk litteraturstudie.
- Löwdahl, Viveca , Stockholms Universitet, psykologexamensarbete, 2006: "en kartläggning av hundägarens personliga vinst av att ha hund.
" Sex djupintervjuer analyseras enligt Grounded Theory. Hundägandet visar sig ge en personlig vinst eftersom det tillfredsställer många av människans grundläggande behov.
- Malmberg, Karin. Hälsohögskolan Jönköping, avd rehab, 2008. Magisteruppsats, 10p: Utövande arbetsterapeuters syn på Animal-Assisted Therapy (AAT) inom svensk arbetsterapi.
Femton arbetsterapeuter intervjuades om sina erfarenheter av att arbeta med AAT. Man anser att AAT är en effektiv och användbar behandlingsmetod.
- Persson & Ölund, Luleå tekniska universitet, Inst. för hälsovetenskap, examensarbete, 2006: Vad kan hunden tillföra sjukgymnastisk rehabilitering i Sverige? En problemformulerande och deskriptiv studie om AAT.
- Prim & Sundberg, Högskolan Gävle, sjuksköterskeprogrammet, C-uppsats, 2007: Sällskapsdjurens inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande - en litteraturstudie.
En noggrann granskning av 18 vetenskapliga artiklar från 1990-2007. Många positiva effekter påvisades i studierna.
- Reneland, Johanna. 2010. Djur i vården av äldre personer på särskilt boende. - En systematisk litteraturöversikt . Göteborgs univ, Sahlgrenska akademien, Inst f vårdvetenskap och hälsa. Sjuksköterskeprogrammet. 15 hp.
Elva artiklar valdes ut och granskades. Många positiva effekter redovisades i studierna.
- Sandström & Stenlund. Luleå tekn univ, Inst f Arbetsvetenskap, Avd f Teknisk psykologi, C-uppsats, 2005: Hundägarens relation till hunden. Hur hundägandet kan påverka motståndskraften mot stress hos hundägare.
Intressant litteraturgenomgång. 11 personer förde dagbok under en vecka. Respondenternas buffringsresurser ökade genom deras umgänge med hunden.
wibck_pedadoggen |
